HALLSTAHAMMAR 2008

av Thomas Johansson

Brukshotellet Skantzen bredvid höstfagra strömsholmskanalen samlade i år godkända 136 deltagare och flera Solnaiter deltog: Undertecknad, Jörgen, Gunnar, Ulf, Cajsa, Göran, Ingemar och Joakim.

Jag vet inte vad övriga solnaiter tycker om turneringen, antagligen ganska bra eftersom flertalet precis som jag själv återvänder varje år. Det är en härlig tid på året då värmen från den svettiga sommaren hunnit försvinna för att ersättas med kall och klar höstluft. Åtminstone för egen del betraktar jag just denna tid på året som den absolut bästa och i år avspeglade sig den känslan glädjande nog även på resultatet. Nu är Hallstahammar inte bara schack och har man inställningen att man är man ute efter en skön helg i avslappnad miljö och kan tänka sig att även spela några partier på köpet så är man inte fel ute. Fantastisk rekreation erbjuds för den naturtörstande och stressade storstadsmänniskan i form av uppfriskande promenader kring strömsholmskanalen och den intill brukshotellet belägna Skantzsjön. Det känns nästan som att promenera omkring i ett vykort att ta ett varv runt sjön och särskilt storslagna är morgontimmarna när värmen från den gångna sommaren lämnar sjön i form av stigande vattenånga. Maten är även den en upplevelse i sig. 75kr kostar de prisvärda och väl tilltagna luncherna, några tior extra för kvällsmaten. Jag vågar påstå att de kulinariska sammankomsterna i den trevliga matsalen inte lämnar någon vare sig missnöjd eller hungrig därför var vi många som stod och köade till lördagsbuffén med ett leende på läpparna. Lennart Evertsson är ju t.ex alltid en glad och trevlig prick men hans belåtenhet över att det var sprödbakad fylld torskfilé på lördagen gick inte att ta miste på. När vi skulle fylla på en andra gång sa vi i kör till varandra ”det här är riktigt gott !” och så nickadevi instämmande.

Thomas spelade remi mot Ralf Åkesson

Och där någonstans i ett leende mellan två medelålders schackälskande gourmander förstärks känslan, eller kanske är det i samma ögonblick den obligatoriska pokerturneringen startar på lördagskvällen, att schacket bara är en bonus den här helgen. Någonting är det iallafall som skapar en gemytlig känsla och kanske finns det något att lära av just Hallstahammar för de som arrangerar helgturneringar ? Ett unikt och populärt inslag är det prestationspris som delas ut mellan varje rond till en lågrankad som vunnit mot en högre rankad. Ofta går priset till en junior men i år fick även Pål Magnusen ett pris för sin vinst mot Jan Olof Lind (mitt minne kan lura mig men jag har för mig att hann vann ett prestationpris för vinst mot samme motståndare även förra året). De som minns förra årets reportage minns kanske bilden på Pål och hans t-shirt, annars kanske redaktören har godheten att lägga upp den i årets reportage ? Mellan varje rond delas också flertalet slumpmässiga bokpriser ut. Man drar lott ur en hatt, svart bord 64 osv. I år föll det sig så att en av slutsegrararna Slavko Cicak fick 2 st bokpriser på 9 ronder ! Han var i det närmaste ursäktande när han tog emot bok nummer två. Jag vet inte hur mycket just Slavko behöver schackboksträna. Mitt intryck är att han spelade väldigt säkert och bra genom hela turneringen.

I år bodde Jörgen och undertecknad på Skantzö camping som ligger ett stenkast från brukshotellet.

Ulf , Gunnar och några (alla?) av de övriga bodde på hotellet. Att hyra en liten röd 4-bäddsstuga på en camping är inget oproblematiskt. Varmvattnet i duscharna, alltid belägna i gemensamma utrymmen som kan liknas vid barackliknande komplex, kan plötsligt ta slut. Inte bara kan, utan gjorde givetvis det. Och även om varmvattnet alltid kommer tillbaks så vet ju alla att på samma sätt som varje tidsnödssekund är oändligt kort är varje sekund i ett kallt barackliknande campingkomplex med inshamponerat hår väntandes på varmvatten...oändligt lång. Tiden är som bekant relativ. En annan klassiker är att man tycker stugan är för kall, skruvar upp värmen, somnar och vaknar i något som liknar en brödrost. Givetvis vaknar man mitt i natten då allt är kolsvart och absolut noll orienteringsförmåga föreligger. Badandes i svett och varmluft som formligen slår mot ansiktet tror man att det brinner för det är dessutom svårt att andas. Till alla som ska reprisera den här vistelsen nästa år vill jag bara säga att elementen i stugorna fungerar som ni har förstått alldeles utmärkt, jo tack, och när ni ska upp mitt i natten för att sänka värmen ska ni dra reglagen uppåt (!) annars höjer ni värmen. Behöver jag påpeka att jag drog reglaget åt andra hållet och att formbrödet i ryggsäcken redan var rostat och klart när väckarklockan ringde ?

Jörgen lyckades dock inte stå emot Ralf Åkessons attack.

Nu var det inte bara bastuliknande småstugor som gjorde nattsömnen en aning lidande kl 03.30, eller däromkring, vaknar jag av en duns mot dörren. När jag väl förstått var jag var nånstans och muttrandes reflekterat över varför det alltid händer saker på nätterna under schacktävlingar, Pardubice, Liberec osv, tar jag mig upp för att titta efter. Inte en själ syns till men jag har redan en misstänkt. Till saken hör att jag varit på många schacktävlingar genom åren och vissa schackmänniskor lär man känna och får ett alldeles speciellt förhållande till. Nästa dag erkände den misstänkte att han ”skulle utföra voodoo på vår dörr...hänga upp en docka”. Det skrattade vi givetvis gott åt. Detta kreativa tilltag hjälpte nu inte och Jörgen vann voodoo-mötet kommande dag. En eloge till häxmästaren Jan Peter Palmblad, allt är förlåtet. Vem har sagt att man alltid måste förlita sig på preppar och databaser ? Historien förtäljer dock inte hur hans voodoo-docka, som vi får anta skulle föreställa Jörgen, såg ut eftersom jag och Jörgen inte såg till någon dylika tingest kommande morgon. Nåväl, kanske har han sparat den till kommande turneringar ?

Schackligt gick det som sagt väldigt bra i år och 6p av 8 är kanske inget resultat man repriserar nästa år. Remi med svart mot Ralf Åkesson och bra spel i snabbschacket mot Emanuel Berg i rond 2 som resulterade i ett slutspel med goda vinstchanser är prestationer som det tar ett par dar att smälta. Emanuel vann till sist men det var hårt in i mål och vi var bägge nere på den sista minuten.

När sista ronden skulle starta hägrade ett rankingpris på 1000 kronor och oturligt så hade jag lottats mot Gunnar. Vi hamnade i någon form av antik variant i semislaviskt men till min förvåning märkte jag att i den pågående VM-matchen Kramnik – Anand spelades samma variant i matchparti 3 och 5. Hur det hela förlöpte och hur Anand förstärkte Gunnars spel kan ni se i Partiavdelningen

Solna-derby: Thomas möter Gunnar

Jag hann tyvärr se för lite av de andras partier för att kommentera några prestationer men klart är att det inte blev några rankingpris till Solnaiter i år (till skillnad från ifjol då Therese vann ett !). För mig fattades det till slut en halv kvalitetspoäng. Rasmus Janse, Västerås och estländaren med det osvenska namnet Raul Kukk, överpresterade även dom. Jag tror Jörgen hade ok spel mot Ralf i sista ronden och hade med ett pjäsoffer kunnat hålla grytan kokande. Därom borde han själv berätta mer i partiavdelningen.

Hallstahammar är en kul helg. Bra mat, lite husmansvoodoo, poker för den som vill, uppfriskande höstpromenader och så schack förstås. Jag rekommenderar den till alla.

p.s. Välj brukshotellet och om JP vill låna nålar av er så totalvägra :-)

Resultat från turneringen. Se även Turneringens hemsida

Individuellt:

1. Emanuel Berg 7p
2. Slavko Cicak 7p

10.Thomas Johansson 6p
28.Gunnar Johansson 5p
31.Jörgen Dalmau 5p
33. Ulf Wallgren 5p
85. Cajsa Elfverson 3.5p
109. Ingemar Falk 3p
111. Göran Bergström 3p
126. Joakim Smeds 2p

Klubbtävlingen:

1. Västerås SK 61p
2. Linköpings ASK 38p
3. Solna SS 32.5p